PLAY

Den här veckan har nog den segaste kursen i filmvetenskapen börjat: svensk film. Usch och fy och blä!
Anledningen till att jag inte gillar filmer från Svea rike är att de oftast är brutala, 'realistiska', deprimerande och allmänt magsårframkallande. I tisdags såg vi Jägarna 2, en Hollywoodimitation med norrländsk miljö - självklart med en våldsam man och far, skrikande människor och ett segt kriminaldrama. Den var helt okej, men jag kan inte påstå att man gick ut ur salen med ett leende på läpparna..

Idag blev det ännu värre, då vi såg en otroligt bra och verklighetstrogen, men väldigt obehaglig film som heter Play. Den handlar om ett gäng killar som rånar ett par småkillar, men i princip är filmen kritik mot vårt samhälle, både mot fördomar om invandrare från andra kulturer i Sverige och mot den typiska svenska vanan att inte ingripa när människor blir hotade eller liknande i offentlig miljö. Jag blev förvånad över hur jag reagerade, och hur starkt jag reagerade, på handlingen. En helt klart värd film att se, men välj den inte som en mysig fredagsfilm.

Imorgon avrundas filmveckan med Apflickorna. yaay. not.
Filmiskt sett är ju svensk film inget att klaga över, men från min subjektiva åsikt så föredrar jag mer gladlynta brittiska eller amerikanska filmer. Det är den tråkiga sanningen om mig.